Sweden
 
sv
en
 
SEK
Sweden
 
sv
en
 
SEK

Protokollstandarder för industriell kommunikation

Nätverka dina system med protokollstandarder för industrin


I en tid av helautomatiserad produktion och smarta fabriker är industriell kommunikation beroende av robusta protokollstandarder för att säkerställa ett smidigt, effektivt och säkert nätverk mellan maskiner, sensorer och styrsystem. LAPP erbjuder ett omfattande produktsortiment för vanliga protokollstandarder, inklusive PROFINET, EtherCAT, PROFIBUS, CAN-bus, EtherNet/IP med mera. Endast med rätt kabelinstallation kan företag uppnå en hög grad av interoperabilitet, upprätthålla dataintegritet och optimera driften av enheter från olika tillverkare.

Upptäck hur konnektivitetslösningar från LAPP kan förbättra din industriella kommunikation och skapa tillförlitliga, framtidssäkra nätverk som ökar produktiviteten och stöder övergången till Industri 4.0.

Räkna med LAPP som din pålitliga partner för industriell kommunikation och upptäck vårt sortiment!

Ladda ner produktöversikten nu

Ethernet

Läs mer om fördelarna med Ethernet och hur det kan användas inom industriell kommunikation.
Ta reda på mer

Fältbuss

Upptäck hur fältbussprotokoll används inom industrin och vilka lösningar vi erbjuder för att optimera din kommunikation.
Ta reda på mer

Har du frågor?

Våra experter bistår med råd och hjälp för att implementera ert individuella projekt.
Kontakta oss nu

PROFINET

Allt är sammankopplat i nätverk


Industriell kommunikation involverar sammankopplingen av maskiner med datorer och är grunden för en smart, sammankopplad produktion. Sådana nätverksbaserade industriella system kallas även smarta fabriker.

Detta innebär att man upprättar en gemensam kommunikation från givare, aktorer och styrenheter till lagerhanteringssystemen, vilket kan förenkla, illustrera och förbättra processerna. I likhet med OSI-referensmodellen sker denna typ av kommunikation inte bara inom en nätverksnivå, utan över olika nivåer.

Kommunikation mellan de olika nätverksdeltagarna på en eller flera nätverksnivåer måste standardiseras så att enheter från olika tillverkare också kan ”förstå” varandra. Därför krävs ett standardiserat, barriärfritt språk – lösningen är: protokollstandarder.
Ett stort antal olika nätverksprotokoll används i de enskilda nivåerna i OSI-referensmodellen, som vi inte kommer att gå in på här.


Förmodligen omfattar de mest kända protokollen (som också utgör grunden för datautbyte via internet):  

  • TCP: Protokoll för datautbyte mellan nätverkskomponenter
  • FTP: Protokoll för utbyte av filer via internet
  • HTTPS: Protokoll för krypterad överföring via internet
  • IP, IPv4 och IPv6: Protokoll för adressverifiering på internet
  • SMTP: Protokoll för att skicka e-post

Allt är säkert


Kommunikation mellan de olika enheterna i det nätverksbaserade systemet sker via internet eller andra interna LAN-nätverk (Local Area Network). Nätverk av denna typ presenterar både möjligheter och utmaningar. Protokollstandarderna tar hänsyn till följande värden:

  1. Integritet (data manipuleras inte under överföringen)
  2. Konfidentialitet (data behandlas konfidentiellt under överföring)
  3. Verifierbarhet (sändarens och mottagarens identitet kan verifieras)
  4. Medium-störningsfri bearbetning (endast ett medium används för dataöverföring)

Allt är standardiserat


IEC, International Electrotechnical Commission, har beskrivit, definierat och standardiserat en kommunikationsstandard för industriell automation i en standard: IEC 60870 eller för Tyskland: DIN EN 60870.

Standarden består av en hel serie specifikationer, som har organiserats i en serie standarder. Standarderna omfattar följande ämnen:

  • Växelströmsteknik
  • Fjärrstyrningsteknik
  • Nätverksstyrningsteknik

Protokollstandarderna är en del av fjärrstyrningstekniken. Som ett resultat är IEC 60870-5-serien av standarder giltig. Delarna av standarden beaktar olika partiella aspekter:

  • IEC 60870-5-1: Frame-format för överföring
  • IEC 60870-5-2: Överföringsprocesser
  • IEC 60870-5-3: Struktur av applikationsdata
  • IEC 60870-5-4: Definition och kodning av informationselement
  • IEC 60870-5-5: Grundläggande applikationsfunktioner

Följande är också relevant för definitionen av protokollstandarder:

  • IEC 60870-5-101: Applikationsrelaterad standard för fjärrstyrningsuppgifter (seriekommunikation)
  • IEC 60870-5-102: Grundläggande funktioner för överföring av totaler
  • IEC 60870–5–103: Standard för skyddssignalöverföring och eliminering av störningar (inom ett apparatskåp)
  • IEC 60870-5-104: Applikationsrelaterad standard för fjärrstyrningsuppgifter i IP-nätverk

Specifikationerna i standarden fastställer en universell standard, men ger samtidigt utrymme för att hantera specifika applikationer.

Allt är organiserat – topologier


Som ett resultat av detta arbetar de olika sändarna och mottagarna inom kommunikationssystemet enligt noggrant definierade regler för att möjliggöra datautbytet.
För att ansluta de olika enheterna till varandra krävs switchar eller routrar som utför en distributionsfunktion i nätverket. De säkerställer att alla nätverksdeltagare gör logiska anslutningar.

De logiska anslutningarna definieras i nätverkstopologierna. Dessa visar hur enheterna är ordnade och anslutna i ett nätverk.

Med punkt-till-punkt-topologi finns det endast en enkel, direkt anslutning mellan två enheter. Båda enheterna kan använda dessa anslutningar för ömsesidig kommunikation.

Med punkt-till-multipunkt-topologi matas flera enheter genom ett centralt system. Varje enhet i systemet har en gemensam grenpunkt i kommunikationen.

Med hjälp av linjetopologi är flera enheter anslutna till varandra. En kabel dras från enhet till enhet. Varje ände av linjen avslutas med en enhet.

Med busstopologin är alla enheter anslutna via en gemensam kabel. Varje enhet har tillgång till de signaler som överförs via kabeln.
För att förhindra störningar på kabeln är kabeländarna utrustade med ett termineringsmotstånd.

Ringtopologin är en sluten kabelväg. Alla enheter är anslutna till varandra med en kabelring. Detta innebär att varje enhet tar emot och matar ut en kabel.
Stjärntopologin har en central nätverkskomponent. Detta är normalt en hubb eller switch som tar över distributionsfunktionen. Varje enhet är ansluten till den via en kabel.
Trädtopologin är en utökad stjärntopologi. Det möjliggör implementering i större nätverk.
Meshnätstopologin är ett decentraliserat nätverk. Det finns inga bindande strukturer och alla nätverksnoder, dvs. alla enheter, är anslutna till varandra.
Flätad typologi är en framtidsinriktad utveckling av stjärntypologin. Det finns ingen central nod, istället är enheterna redundant anslutna till en strukturerad, meshnätskopplad topologi.